Bosättningskravet vid brexit

I mars 2017 lämnade Storbritannien in en anmälan om utträde ur EU. Europeiska rådet har förlängt tidsfristen för det brittiska utträdet till 31 oktober 2019.

Vid brexit anses företrädare som är bosatta i Storbritannien registrerade i svenska bolag som bosatta utanför EES.

Brexit utan avtal

Om Storbritannien lämnar EU utan att något utträdesavtal godkänts blir landet i formell och praktisk mening ett tredjeland i förhållande till EU. Om så sker skulle en hård brexit enligt den tidtabell som gäller inträffa vid midnatt 31 oktober 2019.

Ett avtalslöst utträde innebär att det inte blir någon övergångsperiod och landet kommer över en natt stå helt utanför EU:s gemensamma marknad och samtliga EU-regler upphör således att gälla i Storbritannien.

Brexit med avtal

Om den brittiska regeringen och Europeiska rådet lyckas enas om ett justerat utträdesavtal, och det avtalet sedan godkänns av det brittiska parlamentet, kommer en övergångsperiod träda i kraft. Det innebär att Storbritannien i praktisk mening har kvar sina åtaganden gentemot övriga EU-länder under den här övergångsperioden.

Bolagsverkets syn på frågor kring brexit

Enligt Bolagsverket finns det möjlighet att ansöka om dispens innan det blir en brexit. Ett annat alternativ är givetvis att redan nu utse ny styrelse eller verkställande direktör så att företaget uppfyller bosättningskravet efter en eventuellt brexit.

Värt att notera är att företag med dispens som har funktionärer bosatta i Storbritannien är skyldiga att ansöka om ny dispens då beslutet om dispens är grundat på den gamla uppsättningen funktionärer med dess bosättning.

Bolagsverket kommer att ta fram en blankett för att förenkla dispensansökan vid brexit.